Stickärmaliv

For a little over ten years I’ve had a dream to recreate the everyday clothing of my female ancestors in the early to mid 19th century. On my fathers side we had a family farm during that time (it still exists today, owned by non-relatives), which lies in the small village (if it even can be called that) of Svalhult north of Bräkne-Hoby, Sweden. This link will take you to a Google Maps-pin close to that location. It’s rural, and as far as I know they were probably farmers or the like.

I have previously written about my folk costume, and how it mainly fits the cathegory of festive wear. Silks and the like were accesible to even the farmers of Blekinge, as the coastal towns of Karlskrona and Karlshamn (the latter is where I grew up) were busy with trade, which gave the people the possibility to buy fabrics. They were thus not limited to only handspun and handwoven fabrics, even if that of course existed and was used, even in their festive wear, though you would probably have wanted as much fine silks and cottons as you could have afforded for those.

Most of my pieces for my folk costume, both bought and recently made, wouldn’t fly under the radar as ‘everyday wear’, so my goal in the end has been to find out as much as possible about what they would have worn and how it was made. The ever inspiring Lina Odell of Blekingelivet brought my attention to a piece of clothing that I had not heard about before (at least not in the context of Blekinge), which supposedly was part of the everyday attire.

So what is the base for this piece of clothing? Stickärmaliv (eng. ~knit sleeve bodice/waistcoat) are present in the folk costume of several other areas in Sweden, but no extant garment has survived to this day in Blekinge. The only surviving evidence of these being used in Blekinge is an account of a woman that speaks the following (loosely translated to English by me):

At home they used ‘stickärmaliv’. It was like normal bodice/waistcoat with wide knit sleeves in black and green, red or black or so, and often in patterned knitting in squares or the like.

Jenny Samuelsson, Listerby, in Dahlin 1937 (p. 29)

Lina, whom I wrote about above, had made herself a Blekinge stickärmaliv, which is absolutely gorgeous. She based the pattern for the sleeves off a pair of mittens in the collections of Nordiska Museet which are knit in red and black with a square-ish pattern as described in the quote. I love that there are several visible mistakes in the pattern of the mittens, and in different ways too. That make me connect to the person who made them a little bit more than if they were all perfect. She based the bodice part on an extant piece in the collections of the school she works at and finished her stickärmaliv. Since then she has written up a pattern and very kindly asked me if I wanted to be a testknitter/pattern tester for her. I of course said yes in a second!

NM.0120307A-B

Lina was kind enough to provide me with yarn to knit the sleeves out of. Black and green yarn from Ullcentrum Öland, where the green is plantdyed with red onionskins. I used a black, felted, woolfabric in my stash for the bodice part, and handwoven linen for the lining. I even made my own hooks and eyes for the closure. Everything was sewn with unbleached linen thread, except for the small pieces of silk tape that covers some raw edges in the back which I sew down with silk thread. A very fun project, and I am very happy to have made it!

Next I will post about the headwear I’m wearing in these pictures – the spethätta.

Leave a comment in the meantime if you like! What is your latest obsession when it comes to history or crafting?

Reference
Dahlin, I., 1937. Blekingedräkten. In: Lepasoonm U. (Ed.), Blekingeboken 1937.

Regency (and late 18th century) mitts

First post at the new blog! ^_^

A while ago I made a pair of regency mitts. They were intended for an event last spring which I didn’t manage to attend as I went to Florence with my Chamber Music Orchestra instead. The mitts were the only thing of the ensemble that I managed to get finished, but I’m well on my way to produce the rest of the regency outfit as it is now. My goal is to attend the same event this year instead.

They are known from several regions in Europe, as well as Sweden. According to Berit Eldvik (an expert in Swedish “folk” fashion), the style is sometimes called “klaffhandskar” in Sweden, and the term is known from at least 1759 (see link in first photo below). The style is more or less the same in the Regency period, which means that the mitts are functional for a wider time-span than the intended one.

Förra året var min plan att åka på ett empir-event i Skåne, men en kammarorkesterresa till Florens kom i vägen. Jag påbörjade en ny dräkt, men kom inte längre än till ett par halvvantar. Nu hoppas jag på att kunna åka på årets version och är i full gång med min dräkt. Halvvantar i stil med mina finns i mängder, både från Sverige och Europa. Enligt Berit Eldvik kallas de ibland klaffhandskar på svenska och var en vanlig fästegåva (se länken under första bilden).

 

Half-mitts from Småland, Sweden. Dated 1760-1800, now at Nordiska Museet

 

 

A pair of yellow silk taffeta mitts, made 1780-1800, Great Britain. From the collections of the Victoria & Albert Museum

Linen mitts with contrasting lining in green, European 18th century. Now at the Metropolitan Museum of Art.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

My mitts are made of a reddish-brown woolen twill, cut on the bias to fit snugly. They are stitched with a backstitch for both elasticity and duration, and the seam has then been felled to one side for extra strength. At the elbow there is a slit to accomodate for more mobility.

The thumb is attached to the mitt with an overlapping seam to reduce bulk, and is whip-stitched on the reverse side, but sewn together with a more decorative herringbone stitch on the right side. All seams discussed this far are sewn with two different kinds of waxed linen thread – an unbleached thread for the non visible seams, and a thinner, bleached thread for the herringbone stitch.

The herringbone stitch

A closer look at the top

Here you can see the slit

Mina halvvantar är sydda med lintråd och efterstygn i en rödbrun yllekypert. Sömmarna har sedan fällts åt ett håll. De går upp över armbågen, och just vid armbågen är det en slits. Tummen har sytts omlott med huvudtyget, från avigsidan med fållstygn och från rätsidan med en dekorativ söm av fiskbensstygn.

This mitt is made of yellow silk taffeta, with herringbone stitches. Probably French, late 18th to early 19th century, now at the Museum of Fine Arts, Boston:
http://www.mfa.org/collections/object/mitt-46546

The lining is made of a piece of gold-coloured silk taffeta. They are only lined at the very end, so the lining can be visible when you fold back the top. It is sewn with self-fabric thread and then stab-stitched to add neatness.

The golden silk lining

These mitts are based on both extant examples from Sweden and Europe, as well as paintings from the period and the social class I’m hoping to recreate. The main inspirations are the mitts shown here above as well as the Copenhagen Girls, which are portraits of a social class, girls and maids, close to what my plan for my costume is.

Fodret är av gyllene sidentaft som är fastsytt med tråd från tyget. Mina halvvantar är baserade på svenska och europeiska bevarade original, samt på koppartryck från Danmark som porträtterar kvinnor från ungefär samma folkliga mode som jag försöker efterspegla. 

Girls from Copenhagen, by G.L. Lahde around 1810 (image source)

Tjenestepige (maidservant) by Johannes Senn and G.L. Lahde. Danish, Ca. 1810. “Klædedragter i København”. Københavns Museum.

These three ladies have the mitts, and some very pretty dresses and accessories. They are, together with campfollowers from the period, my main inspiration for my costume.

Dessa tre kvinnor har halvvantar som ni kan se, och även mycket fina klänningar och accessoarer. De, tillsammans med kvinnlig tross från härläger är min främsta dräktinspiration.

En av anledningarna till att jag har varit dålig på att blogga det senaste året är för att jag tycker att det har tagit så mycket tid att skriva på både engelska och svenska. Nu har jag bestämt mig för att fokusera på den engelska texten och istället bara skriva kortare sammanfattningar på svenska. Detta för att majoriteten av de som läser min blogg inte har svenska eller andra nordiska språk som modersmål. Förhoppningsvis leder det till en ökad uppdatering från min sida. Vad tycker ni om denna förändring? 

Summering av 2014 – A summary of 2014

2014 är över och vi har klivit in 2015. Eftersom resten av bloggvärlden verkar göra såna här summeringar så tänkte jag att jag för en gångs skull skulle hänga på och göra en med, fast i min egen tappning på temat Tre.

2014 is now over and we’ve stepped into 2015. Since I’ve seen many bloggers writing posts like these I thought that I, for once, could write one as well, but in my own way in the theme of “Three”

Här kommer mina tre…

Here are my three…

…bästa minnen från återskaparåret:

1. Hollola. 

Maten, sällskapet, lärdomarna. Det var det första eventet jag arrangerade för Carnis och det var inte riktigt så illa som jag hade trott. Vi hade det väldigt trevligt och vädret var riktigt härligt. Varmt som tusan, men vi hade en sjö att svalka oss i som tur väl var. Det var väldigt trevligt att få träffa det finska gänget igen och precis lika trevligt att lära känna alla nya människor. Tack, Mervi, för att du bjöd in oss!

2. Växtfärgningen på Ekenäs. 

Jag fick för första gången prova på att växtfärga ute i fält och det var både hur kul som helst och blev riktigt bra! Trots att vädret var kasst höll vi oss glada och rörde förväntansfullt om i grytan. Resultatet av färgningen blev för min del en fin fruhätta.

3. Vårpicknicken med Svarte Skåning
Mitt under den fina våren tog vi oss ut i skogen i våra kläder för att umgås och äta gott. Medeltidsmat, glückshaus och himla fint väder gjorde dagen till ett väldigt härligt minne!

…three best memories from the reenactor year:
1. Hollola.
The food, the company, the things I learned. It was the first event where I arranged the trip for Carnis and over all it went well. We had a very good time and the weather was splendid! It was very hot outside, but luckily we had a lake to swim in and cool ourself down. It was very nice to meet the Finnish lot again and to make new acquaintances. 
Thanks, Mervi, for inviting us!
2. Plant dyeing at Ekenäs
For the first time I got to dye in camp, over fire. It was a really great experience and the result came out better than I expected. Even though it was bad weather we kept ourselves happy, stirring in the pot. The result of my piece came out to be a nice open hood. 
3. The spring picnic with Svarte Skåning
In the middle of the wonderful spring we ventured out in the Scanian forest to have a picnic. We brought medieval food, our clothing, the Glückshaus game and had a splendid time in the great weather. That is a really nice memory.

Carnis at Hollola

Dyeing with walnut at Ekenäs

Two of the dishes at the picnic

…bra saker jag gjort under året:

1. Blivit bättre på att blogga.
I början på året bestämde jag mig för att börja blogga på ett annat sätt och jag tycker att resultatet blivit jättebra! Nu är min blogg lite mer som en blogg jag skulle vilja läsa själv.
2. Utökat mitt referensbibliotek!
Fler roliga böcker, avhandlingar och rapporter har hittat in i min bokhylla! Ett stort gäng flyttade in när jag lästa på Arkeologen i Lund och biblioteket där rensade ut böcker inför stundande flytt, men jag har också köpt på mig ett gäng samt fått några som presenter och  julklappar.
3. Ordnat säker förvaring till mina prylar.
VIKTIGT VIKTIGT! Efter att ha läst och hört skräckhistorier om skadedjur så tog jag äntligen tag i att ordna med säker förvaring till mina plagg och tyger.

…good things I’ve done this year:
1. Become a better blogger
A bit into this year I decided to change the way I blog for the better, and I think I’ve succeeded. Now my blog is more like a blog I would like to read.
2. Bigger library of reference literature. 
More great books, papers and articles have found its way to my book shelves. A lot of them moved in when I studied at the Institution of Archaeology in Lund and their library gave away or sold cheaply the literature they wouldn’t bring in their coming move. The rest were either gifts or bought by myself.
3. Safe storing
Finally I got around to buy proper, airtight, boxes for my clothes and fabrics. It was long overdue and I am so very thankful that nothing happened, that I got no bugs before I secured my most precious things.

Perfect gifts! Books, wool combs and a photo album

…saker jag skulle kunna göra bättre:

1. Tidsberäkning
Som många andra så är jag lite väl optimistisk när det gäller hur mycket tid jag tror något kommer ta. Jag trodde exempelvis att jag skulle hinna sy upp något att ha på Thomanders Jul, men det insåg jag ganska snabbt att jag inte skulle hinna med. Jag hade tänkt hinna med några fler utmaningar i The Historical Sew Fortnightly, men jag har fokuserat en hel del på skolan så sömnaden har fått stå lite åt sidan.
2. Att värdera mitt eget arbete.
Jag vet om att jag gör bra grejer, att källbasen för dem är god och att jag syr väldigt noggrant och fint. Ändå är jag inte riktigt “där” än. I år ska jag vara stolt över mig själv och mina prylar och verkligen lita på mig själv och mina kunskaper!
3. Research!
Stående inslag på min “att-göra-bättre”-lista. Man kan alltid hitta fler källor, läsa mer texter eller kanske bli bättre på att tolka bilder. 

…things that I could’ve done better:
1. Time estimation 
I am so bad at estimating how much time I have and how long things will take. I thought that I during the autumn would have made a whole 1840s outfit but that sure didn’t happen. I would have wanted to finish some more of the Historical Sew Fortnightly challenges, but I’ve been to focused on studying.
2. Valuing my work
I know that I make very nice things, with good research and neat stitching, but I’m still not “there” yet. This year I shall be proud and really trust myself and my ability.
3. Research
One can always become a better researcher! There are always more sources to be found, more texts to be read and better ways to interpret illuminations. 

…plagg jag är mest nöjd med:

1. Min 1840-talsunderkjol.
2. Min fruhätta och den research jag gjort om plagget i sig.
3. Min knäppta hätta med 32 stycken miniknappar.

…items I’m most pleased with:
1. My mid- 19th century petticoat.
2. My open hood and the research I’ve made about the garment.
3. My buttoned hood, with 32 tiny buttons.

My 1840s petticoat

My open hood

The buttoned hood

En kort summering av mitt år – Gott nytt år på er alla!

A short summary of my year – Happy New Year to you all!

HSF #23 – An everyday skirt

Vintrar här brukar ju vara rätt kalla och med tanke på det så bestämde jag att jag behövde en ny kjol till vintern. En lång yllekjol för att hålla mig varm. Både materialet och längden skulle hjälpa till att hålla mig varm. Jag älskar mina historiska kläder och hade verkligen tyckt om att kunna använda dem varje dag, men mina medeltidskläder känns lite väl off. Sen jag har börjat sy en 1840-talsgarderob så har jag tittat på många bevarade kläder från Blekinge, där jag kommer från, och har tänkt ganska länge att jag ska sy en kjol som de som finns bevarade. I detta Pinterest-album har jag sparat all min inspiration.

Winters in Sweden are usually cold, and with that in mind I decided that I needed a new skirt for winter. A long, woolen skirt to keep me warm. Both the lenght and the material would keep me warm. I do love my historical clothing and I would love to wear them in a sort of more everyday context, but my medieval warderobe is a bit to “special” to wear other than in the forest or at events. Since I’ve started to make a warderobe for the 1840’s I’ve been looking at lots of extant clothing from my home county here in Sweden and have been wanting to sew a skirt like those I’ve seen. On this Pinterest-board I’ve saved my inspiration. 

A skirt from Hjortsberga, Blekinge, 1830-1860. Woolmix tabby. Warp in linen and weft in wool. Nordiska Museet NM.0112174

De bevarade kjolarna är ofta i halvylle – antingen linne eller bomull i varp och ylle som inslag – och har ett sidenband påsytt längs fållen. Väldigt fint. Jag tittade i min tyghög och hittade ett grått ylle som jag insåg skulle passa utmärkt till min idé. Tillsammans med ett mörkare grått ylle som jag fick över från min Herjolfsneshätta, så skulle det bli väldigt fint! Det mörkare yllet skulle få ersätta sidenbandet och jag fick skarva det på väldigt många ställen för att få ihop till kjolen, men jag tycker slutresultatet blev så fint att det verkligen var värt det!

They are normally in a wool/cotton blended tabby – one for the warp and one for the weft – and has a silk ribbon sewn on to the bottom hem. Very pretty. I looked into my stash and found a grey wool twill that would suit perfectly for my idea. Together with some dark grey left over scraps from my Herjolfsnes hood, which would be the trimming, it would make a very pretty skirt. I had to piece the dark grey trim a lot since it was in small pieces, but I think that the finished result is so pretty that it was totally worth it.

Me in my favourite material – wool!

Worn over my petticoat from HSF #19 – Inspiration

Även om tanken var att det skulle bli en vardagskjol så ville jag handsy den. Jag är alldeles för lat för att plocka fram symaskinen och resultatet blev så mycket bättre än om jag hade sytt på maskin. Jag ville kunna använda kjolen till reenactment med så att sy på maskin kom aldrig ens på tanken. Måtten är tagna från bevarade kjolar och det är även sömnadsteknikerna. Ryggen är sydd med stripade rynkor (osäker på termen där faktiskt) och framsidan har ett slätt stycke samt är veckad. Den stängs på vänster sida med hyskor och hakar.

Even though it is supposed to be an everyday skirt I wanted to hand sew it. I’m to lazy to take out the sewing machine and the result is so much more delicate and pretty than if I’d used the machine. I wanted to be able to wear the skirt at reenactment events as well so it was really never a question. The measurments are taken from extant skirts and so are most of the sewing techniques. The back is cartridge pleated, the immediate front is flat and the front sides are knife pleated. It closes at the sides with hooks and eyes.

The front – knife pleats and flat front

The back – cartridge pleats

Jag gick ifrån originalen på två ställen. För det första hoppade jag över att sy in ett linnestycke längst fram. Det sägs att “den lappen skulle alltid finnas på kjolen oavsett om tyget räckte till eller ej, den kallades för djäknalappen” och jag vet ärligt inte varför. Förklädet som man alltid hade på sig täckte i alla fall det kontrasterande stycket. Det andra jag gjorde annorlunda var att jag sydde på ylletyg istället för ett sidenband – det vet jag inte om det gjordes.

I stepped away from the originals in two things. Firstly I skipped the part in front which is in a compleatly different fabric. It is said that every skirt should have a piece like that – for reasons I don’t know – and it wouldn’t be seen since the apron you always wore would cover it. The other thing is that I used a wool fabric as trim and not silk ribbon. I don’t know if that was done.

Första gången jag använde kjolen var på min födelsedag, på Lucia. Det var ungefär 5 grader ute och jag var varmare än jag någonsin varit förut! Eller ja, mina ben var framförallt mycket varmare. Under kjolen hade jag min bomullsunderkjol och yllestrumpor. Helt klart nöjd!

I first wore the skirt at my birthday, the 13th of December. It was about 5 degrees Celsius and I was warm all day. Under the skirt I wore my petticoat and wool stockings. I’m so happy with it!

Since it was no snow here I borrowed the setting with the fake snow. This is how I looked all day.

What the item is: A woolen skirt
The Challenge: #23 – Modern history
Fabric: A grey, fulled wool. I used 2*1,5 meters
Pattern: None
Year: Aiming for around the 1840s
Notions: It is sewn with waxed linen thread, the trim is another wool fabric, sewn down with threads from its own warp, hooks and eyes in brass.
How historically accurate is it? It’s OK, I guess. Apart from the square of linen fabric in front that a chose to skip and that the trim is made of wool fabric instead of silk ribbon, I’d say its really good. It is sewn with period techniques and in oeriod materials.
Hours to complete: I’m always bad at keeping track of this. Maybe 15?
First worn: On my birthday, December 13th. 🙂
Total cost: The fabric cost 150 SEK/meter and the notions came from my stash, but say 20 SEK for those, so in total that would be 320 SEK ($42,40, €34,14, £23,98).

HSF #19 – An 1840’s petticoat

Den här posten är dedikerad till Sarah Wagner, för att hon är en sådan stor inspirationskälla för mig. Både hennes sömnad och hennes glöd för att hjälpa andra att förstå sig på det här med historisk sömnad. Jag är så glad att hon tar sig tid att svara på alla mina frågor och funderingar, för att hon är så tålmodig och alltid uppmuntrande. För att hon skriver tre olika bloggar om historisk sömnad, där två inte är för hennes egen skull utan för alla andras.

This post is dedicated to Sarah Wagner, for being such a source of inspiration for me. Both her beautiful sewing and her spark to help people get a hang of historical sewing. I’m so happy that she takes time to answer all of my questions and wonderings, for being patient and always encouraging. For writing three different blogs about historical costuming, where two is not for the sake of herself – but for the sake of teaching others. 

Jag har länge velat göra en 1800-tals outfit, men har aldrig riktigt haft tid eller inspiration till att göra något av det. Sen så var jag på Thomanders Jul i december förra året och träffade Sarah och Maja där de satt och sydde i underbara dräkter från 1800-talets mitt, och jag gick på en föreläsning om 1800-talskläder. Gnistan tändes och jag började samla information och källor på 1800-talskläder.

I’ve wandered in to the 19th century. Oops. 🙂 I’ve been wanting to make a 19th century outfit for a couple of years, but never had the time or inspiration to do anything about it. Then last December I went to an event in Lund, Sweden, called Thomanders Jul (Thomanders Christmas). There were Sarah and Maja sewing in mid 19th century dresses, and I attended a lecture on 19th century clothing. The spark was lit, and I started collecting information and sources on 19th century clothing. 

Petticoat from Malmö Museum, 1850’s, MM  044634

Som alltid när man gör historiska dräkter så bör man börja med underkläderna. Jag började med att göra en underkjol, väldigt inspirerad av denna, gjord av Sarah.

As always when doing historical costumes one should start with the underthings. I started with making a petticoat, very much inspired by this one, made by Sarah. 

Sarahs petticoat, it’s very pretty! She was pregnant when this picture was taken. Photo: Sarah Wagner

När det kommer till bevarade underkjolar så finns det några på Malmö Museum. Jag har tagit min inspiration till min egen underkjol från dessa två objekt. MM015177 och MM044634.

When it comes to extant petticoats there are some at Malmö Museum. I’ve drawn measurments and inspiration for my petticoat from mainly two pieces. The MM 015177 and MM 044634. 

Petticoat from Malmö Museum, 1840’s. MM 015177

Min underkjol är nästan enbart gjord av saker jag har köpt på olika second hand-affärer. Tyget är ett gammalt bomullslakan, lintråden jag sytt den med är också från en second hand – till och med den vackra, knypplade spetsen! Zickzackbandet och bomullsbandet är båda från en sybehörsaffär.

My petticoat is made almost entirely of things I’ve bought in different charity shops. The main fabric is an old cotton sheet, the linen thread it’s sewn with – even the wonderful bobbin lace. The ric-rac ribbon and cotton tape are bought in a sewing shop. 

The petticoat. I’m wearing a medieval shift with it.

Måtten är tagna från underkjolarna från Malmö ovan, och jag tycker att min underkjol blev väldigt bra. Det ända jag inte är riktigt nöjd med är bredden på zickzackbandet – jag hade velat att det var smalare, men det är fint ändå!

Taking the measurments from the two extant petticoats I’ve listed above, I think I’ve come close to perfection. I am so very pleased by the look of it – it has really grown on me these last couple of weeks. The only thing that I’m not that happy with is the width of the ric-rac ribbon. I think it should be narrower, but I’m pleased anyway!

Not the sharpest picture, but you get the feeling of it.

Måtten på underkjolen är:
Längd: 82 cm
Vidd i nederkant: 296 cm
Midja: 66 cm

The measurments on my petticoat are:
Length: 82 cm
Bottom width: 296 cm
Waist: 66 cm

Two tucks, bobbin lace and ric-rac braid

Detail of the waist

Mina nästkommande 1800-talsprojekt blir en rumpkudde, en särk och ett snörliv. Sen ska jag äntligen börja på klänningen. Jag har en deadline i skiftet mellan november och december – det är då jag förhoppningsvis ska åka till Lund igen på Thomanders Jul.

My next 19th century projects will be a bumroll, a shift and a pair of stays. Then I will finally start on the dress. I do have a deadline at the end of November or beginning of December. That’s when I, hopefully, will go to Lund again for Thomanders Jul. 

The Challenge: HSF #19 – Inspiration

Whose creations you were inspired by: All of Sarah Wagner’s work, but for the item I’ve made this was the main inspiration. 

Fabric: Plain white cotton, once a sheet.
Pattern: None really, it’s just a rectangle.
Year: Aiming for 1840’s, but it would also work both a bit earlier and later than that.
Notions: Waxed linen thread for sewing, linen bobbin lace, ric-rac braid and some cotton tape.
How historically accurate is it? I’d say very. Materials are okay, and sewing techniques are from extant petticoats and other period items.
Hours to complete: Maybe 15? I am really bad at keeping track of the time I put in to my things, but several evenings were spent sewing.

First worn: Only for the pictures. 

Total cost: In total – about 108 SEK (~ €12, £9 or $15). The cotton sheet cost 25 SEK (~€3, £2, $3,5), the bobbin lace cost in total 40 SEK (~€4, £3,4, $5,5), the ric-rac band costs about 30 SEK (~€3,3, £2,6, $4) and the cotton tape cost 13 SEK (~€1,3, £1, $2). 

Årets julklappsprojekt

Två dagar innan julafton blev jag färdig med ett projekt jag har haft liggandes i ett par år – nämligen en broderad yllekudde. Den är köpt som en materialsats med färdigt mönster, baserat på ett original som finns på Blekinge Museum. Tanken var att den skulle bli en julklapp till min mormor det år jag köpte den. Jag kom en (väldigt) liten bit och sen blev den liggandes i cirka två år innan jag blev inspirerad till att försöka göra färdigt den för någon månad sen.

Så här såg den ut i ungefär ett år

Framsteg gjordes

Jag ville ge mormor en julklapp som dels speglar mig och som jag har lagt ner mycket tid och hjärta på. Efter att ha broderat mer eller mindre konstant utanför skolan sedan november så kan jag definitivt säga att jag har lyckats. Den togs emot med glädje vilket kändes väldigt bra.

Den färdiga kudden

Julklappen

På sin plats hemma hos mormor och morfar

Materialsatsen kommer från samma butik som den förra lilla kudden jag broderade (se här!).

Några detaljbilder!

Nu under jullovet ska jag pyssla väldigt mycket. Jag är hemma i Karlshamn hos föräldrarna och har plats och verktyg för att syssla med flera olika hantverk. Väldigt roligt – jag har redan hunnit väva ett band som ska bli ett bälte så småning om.

Gott nytt år!